Cutting Class (1989)

Nu var det ett tag sen den här bloggen fick sig en välbehövlig dos i form av en slasherrecension. Men, som många har sagt, bättre sent än aldrig! Valet föll på denna rulle från 1989, där bland annat Brad Pitt syns i en relativt stor roll, vilket ju bara det är roligt i sig. Filmen blir då även ännu en slasher där en blivande stjärna har en roll, liksom i fallet med flera andra.

Filmen handlar kort och gott om en mördare som härjar på en high school i någon mindre amerikansk stad, och det blir ett par vändor innan det slutligen visar sig vem som är mördaren. Vilket faktiskt är filmens sämsta stund, då mördaren känns väldigt väntad och trist, samt att själva avslöjandet är rätt halvdant utfört. Jag har tidigare nämnt att slashers blir sämre ju längre in på 80-talet dom kom, och tyvärr stämmer det in ganska bra på den här filmen, då det inte är något som egentligen är speciellt med den, förutom då att Brad Pitt är med, vilket knappast rättfärdigar något högt betyg.

Morden är rätt trista dom med, tyvärr, och alla kloka själar vet ju att en slasher ofta blir hjälpt av att morden är minnesvärda och/eller snyggt filmade. I den här filmen bjuds vi bland annat på mord genom keramikbrännugn och kopiator, men tyvärr låter det roligare än vad det faktiskt är. Det är genomgående rätt blodfattigt, och morden sker delvis off-screen, eller åtminstone utan att visa några grafiska detaljer. Visst, det är alltid kul med lite oväntade mordvapen, men jag hade gärna sett att filmskaparna vågat ta ut svängarna lite mer och bjudit tittarna på mer blod och allehanda godheter som hör genren till.


Stämningsmässigt funkar filmen rätt okej, faktiskt. Det är aldrig direkt spännande eller läskigt, utan stämningen påminner snarare om en 80-tals high school-komedi, vilket ju i sig inte är något negativt. Detta tycker jag delvis gör att filmen aldrig blir direkt tråkig eller långdragen, utan den flyter på i ett rätt bra tempo, dock utan att göra några värst stora intryck på mig som tittare. Det är självklart lite fulsnygg 80-talsmusik med, som man enligt min åsikt gärna vill ha i en sån här film, och folk klär sig mer eller mindre vedervärdigt, något som även det alltid är rätt kul att beskåda.

I slutändan är Cutting Class ingen värst minnesvärd slasher, och ingen jag ser framför mig att jag kommer återvända till för en omtitt. Dess största behållning är den rätt sköna stämningen, och att det ändå är lite småkul att se Brad Pitt så ung, och i den här typen av film. Annars finns det bra många filmer som man bör lägga sin tid på istället för den här.