måndag, mars 07, 2011

Att ärva sin talang

Det är knappast ovanligt i filmvärlden att barn till redan etablerade skådisar och annat filmfolk även dom väljer en karriär inom film. Kända exempel är ju bland annat Sofia Coppola och Michael Douglas. Men det här är ju "stora" namn, och passar väl inte direkt in i den filmvärld som jag oftast behandlar på den här bloggen. Så, hur ser det då ut i skräckvärlden?

Joe Hill

Jag håller just nu på att läsa Joe Hill's novellsamling 20th Century Ghosts, som jag hittills tycker är bra. Har även läst Hill's debutroman Heart-shaped Box, som jag tyckte var en klart läsvärd och välskriven berättelse. Att Hill är son till Stephen King är väl inte direkt okänt, men jag tycker det ändå är väldigt intressant. Möjligen hade inte Hill valt författarbanan om hans far inte var den han var, men det tycker jag är rätt oväsentligt i detta fall, då Hill helt klart kan stå på sina egna ben och presterar väl, utan att vara en kopia av sin far.


Asia Argento

Ska man vända ögonen mot film igen så har vi bland annat legenden Mario Bava's son Lamberto, och även mästaren Dario Argento's dotter Asia. När det kommer till Asia Argento har jag (ännu!) inte sett någon av hennes regiverk, men jag har sett henne i ett par filmer som skådis, och även om hon kanske inte lämnat något direkt gigantiskt intryck så har jag alltid gillat henne. Plus att hon inte är helt dum att vila ögonen på i Land of the Dead (se ovan för bevis).

Lamberto har jag kanske sett 4-5 filmer av, och dom har väl varit av lite skiftande kvalitet. Hans giallo A Blade in the Dark tycker jag är mer eller mindre värdelös, medan jag helt klart uppskattar andra verk som Monster Shark och Demons. Hittills har jag dock inte sett något som riktigt lever upp till farsgubbens verk, och troligen besitter inte Lamberto samma talang och fingerfärdighet som far hans gjorde, men det är nog lite väl mycket att kräva.

Lamberto Bava

Det jag funderar på, och det jag vill fråga med detta inlägg, är om man kan ärva sin talang, eller om det bara är ren slump? Om jag ska utgå från mina egna erfarenheter så tror jag det är mer än bara sammanträffanden, och att man definitivt kan ärva sin talang för skapande i olika former. Ni som läser detta får mer än gärna komma med egna funderingar, slutsatser eller liknande. Och jag vore ytterst tacksam för fler tips på barn som vandrat sina föräldrars väg, både dom som lyckats och dom som misslyckats.

2 kommentarer:

  1. Jag tror inte man ärver talang. Däremot tror jag att miljö har en oerhört stor betydelse för vuxenlivet. Tittar man historiskt har det väl inte varit ovanligt att mjölnarens son blev just mjölnare och att snickarens, bondens och bilmekanikerns avkommor följde samma bana som sina föräldrar. Så jag tror på Miljö för DNA faktiskt!

    Ett annat känt exempel är ju Lon Chaney Sr, Lon Chaney Jr. och Ron Chaney (heter han så?), eller varför inte Jamie Lee Curtis?

    SvaraRadera
  2. Om jag skall vara ärlig, jag läste En hjärtformad ask och novellsamlingen Vålnader. Jag fann dessa två mycket mycket bra.
    En kompis flickvän och jag hade en diskussion gällande JOe Hill's böcker, och helt sonika sade hon: "Han är nog så bra bara för att han är Stephen King's son."
    Jag hade inte den blekaste aning om att han var Stephen King's son, och tänkte mer att det var ett slags metafor för att Joe också var så bra på att skriva "skräck".. HAHA.. till slut hjälpte wikipedia mig med att komma underfund med att han faktiskt var Stephen's son (jag skämdes).
    Hur som haver, jag tror inte att en skrivande förmåga ärvs bara för att farsan ifråga är en grymt bra författtare. Jag tror att det mer handlar om att intresset för litteratur överlag uppkommer eftersom familjen King är litterära så att säga.

    SvaraRadera