torsdag, april 02, 2009

Slumber Party Massacre 3 (1990)


Efter den rätt ut sagt genomhemska Slumber Party Massacre 2 borde jag väl ha kommit på bättre tankar? Men nej då, jag är fortfarande kvar i min slasheryra och bestämde mig därför att avsluta den här trilogin (jag räknar inte 2000-talets Cheerleader Massacre som en del i serien) och se hurdant man lyckas avsluta det hela. Jag gick in med inställningen om att det knappast kunde bli sämre än del två iallafall...

Filmens handling är väldigt lik ettans; ett gäng tjejer ska ha pyjamasparty och de bjuder in lite killar för att höja stämningen ytterligare. Snart börjar det dock hända saker, skumt folk smyger omkring huset och personer försvinner. Det visar sig att pyjamaspartyt de hoppats bli så roligt blir något att minnas för livet, men inte av rätt anledningar. Så, det enda vi saknar från första filmen är en galning som har rymt, det får vi inte här, annars är det väldigt likt.

Och ja, den här var tro det eller ej en i mina ögon bra film. Ett sjujäkla uppryck från del två i serien där man sjabblar bort allt; här har man istället gått tillbaka mer till hur ettan är och kör på en mer vettig handling utan gitarrborrsviftande rockstjärnemördare och musikvideodoftande scener blandat med massa usla drömsekvenser. Liksom ettan är det en hög bodycount och morden är ofta blodiga och snaskiga (bland annat blir en mördad med en "house-for-sale"-skylt!) och de avverkas i en rätt ordentlig fart när det väl börjar slaktas på riktigt. Tempot i övrigt är bra det också, även om man troligen hade kunnat gjort filmen tio minuter kortare och fått den lika lång som de två övriga delarna i serien.

Liksom de andra två filmerna är även denna regisserad av en tjej, men det märks knappast. Det är massa naket och stämningen är återigen ofta väldigt grabbig. Egentligen är kanske den här filmen jättedålig, men det missade jag isåfall. Jag gillade den; den bjöd på god underhållning och en massa schyssta mord och trots att den är gjord på den (ofta väldigt) sunkiga 90-talet märks inte det av nämnvärt, utan filmen känns snarare som en gammal god 80-talsrökare med allt vad det innebär. Inget jag kanske ser om i första taget, men något jag definitivt skulle kunna se om, vilket är ett bra tecken. Gillar man sin slasher dum och blodig så är det här ett hett tips!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar